Åter i verkligheten
Ikväll 17/1 var jag på Nationalmuseet med kursen. Vi fick en guidad tur i 2 timmar av en fantastisk guide som var såå entusiastisk och mycket kunnig om konsten och konstnärerna. Hennes guidening var så intressant och underhållande. Dit vill jag snarast besöka igen och titta själv i lugn och ro, nästa vecka kanske. Man får gå ganska mycket på museerna, det brukar ta 1 – 2 timmar per museum och ibland kan man vila benen på filmvisning. Ett jättebra sätt att träna/promenera för mig som inte hinner gå på gym. Jag älskar att gå på museer, det var så lugnt och mysigt på kvällen också. Vilken lyx det är att bo i stan och det tar bara 15 minuter att ta sig till Kungsträdgården hemifrån, nära till bl a flera museer och Dramaten. På fredag ska jag gå och se en pjäs på Dramaten.
Häromdagen insåg jag att vi inte längre behövde planera vårt bröllop, fest eller resa när jag tänkte på Pekkas bröllop som äger rum i helgen. Att parallelt planera något annat än bröllop var väldigt jobbigt, inte minst att skaffa information om och visum till Ryssland. Dessutom jobbar jag vid sidan studier så jag hann inte alls vara social. Särskilt med Anna och Yoshiko, mina goda vänner i Stockholm sedan 10 år tillbaka. Båda bor nära mig men vi sågs enbart ett par ggr under förra året, skamligt! En gång på vår bröllopsfest och typ en kort fika till. I år vill jag skärpa mig och träffa vännerna mer. Vi firade inte ens våra fördelsedagar, det blir bara inom familjen. Det är svårt att hinna med egna vänner eftersom Peters vänner har blivit mina också. Men nu vill jag dela på oss (eller Peter får gärna följa med också) så jag hinner träffa vännerna i Uppsala. Fredrik och Agnes har jag känt sedan jag bodde i Japan 1993. Men mina prioriteringar de närmaste veckorna är att hålla mig FRISK när Peter tyvärr är förkyld; jag ska försöka sova så länge som möjligt mellan jobben (assistentjobb och guidejobb) studierna. Efter vår långa resa i Japan måste vi vila upp, det är viktigt. På grund av denna prioritering har jag inte blivit sjuk på många år trots att jag ofta jobbar mer än heltid. Jag kommer inte ihåg när jag var sjuk sist. Min andra prioritering är att läsa till guide varje dag till guideprovet i april. Nu på lördag börjar jag öva på guidening på engelska också. Hittills har jag bara provat på svenska när vi åkte runt i stan i turistbuss ca 3 timmar. Naturligtvis måste jag kunna det på japanska men känner mig inte redo ännu. Modersmålet är inte det lättaste, termerna måste översättas korrekt och måste ändå förklaras vidare än till svenskar eller europér som har större kännedom om Sverige. Eftersom jag kommer att guida mycket annorlunda beroende på språk måste jag läsa olika litteratur. Till exempel kommer jag inte fördjupa mig i kunga familjen med japaner som jag skulle göra på svenska och på engelska. Jag ska försöka mitt bästa men det finns så mycket att lära sig. Mina vänner vet hur ambitiös jag är och de klagar aldrig på att jag inte är anträffbar men nu saknar jag ju dem. Minst en gång i månaden vill jag hinna umgås med varje kompis och jag ska inte missa deras födelsedagar!